Effekt av åtgärder i Umeälvens nedre del på leklaxens vandring från älvmynningen till passage av Stornorrfors fisktrappa 2014

Syftet med studien 2014 var att utvardera effekten pa uppstromsvandringen av de atgarder som gjorts i Umealvens nedre del sedan 2013. Totalt marktes 94 laxar med aktiva radiosandare och 159 med passiva sandare (PIT) fordelat over fem markomgangar mellan 11 juni och 16 juli. Nio loggrar med antenner placerades ut pa nio strategiskt utvalda stallen langs alven, fran Gimonas till Ekorrsele, for registrering av laxarna med aktiva sandare. Lasare for de passiva markena fanns i Baggbole (ej fullstandig tackning) samt i fisktrappan (sju antennpar). Vandringssasongen 2014 karaktariserades av hoga floden fran manadsskiftet maj-juni och nagra veckor in i juni. Efter mitten av juni foljde spillflodena utan undantag den planerade spillflodesregimen for sasongen 2014 samtidigt som flodet via kraftverket var betydligt lagre an veckorna innan. Vattentemperaturen var hog fran mitten av juli till mitten av augusti, med temperaturer over 24 °C nar det var som varmast. I borjan av sasongen och fram till 20 juli noterades forekomst av sjuka och svampangripna laxar i samband med markning och uppe i alven. Uppvandringsframgangen (Obbola till passage av fisktrappan) var lag om man ser till alla markgrupper, ca 20 %. Endast nagra fa procent av den forsta markgruppen passerade fisktrappan, vilket drog ner den totala vandringsframgangen. Om man exkluderar den forsta markgruppen vid berakning av vandringsframgangen blev resultatet ca 35 %. Syftet med undersokningen var inte att faststalla vandringsframgangen for hela sasongen, men bortfallet ur den forsta markgruppen antyder att framgangen var mycket lag for den stora mangd vilda laxar som anlande tidigt under sasongen. De specifika fragestallningarna med arets undersokningar och de svar som erholls pa dessa fragor var: 1. Hur paverkas uppvandringen av fisk fran sammanflodesomradet till passage av fisktrappan (gamla alvfaran) av kortare men mer frekventa 50 m3 /s spill an de traditionella 50 m3 /s spillen? Mer specifika fragestallningar har varit: a. Hur paverkas anlockningen fran sammanflodet till Baggbole? 82 % av laxarna registrerades i sammanflodesomradet och halften av dessa kom till Baggboleomradet inom 1.8 dygn efter ankomst till sammanflodet. For 25 % av laxarna tog det mer an 4.4 dygn att ta sig till Baggbole. Liksom tidigare ar anlockades laxarna pa en hog andel spillflode, framst pa spillfloden som utgjorde mer an 10 % av totalflodet. Tiden fran markning till Baggbole var for merparten av laxarna mer an tre dygn kortare an under 2013. Daremot var andelen som kom till Baggbole betydligt lagre, 65 %, under 2014 jamfort med 2013 (88 %). b. Hur paverkas uppehallstiden i Baggboleomradet? Uppehallstiderna i Baggboleomradet innan uppstromspassage var betydligt langre an under 2013, 28.8 jamfort med 6.8 dygn (medianer), troligen pga en kombination av dalig kondition hos laxen och hog vattentemperatur. c. Hur paverkas vandringen fran Baggboleomradet till fisktrappans omrade? Passagen av forsen var overrepresenterad vid 23 m3 /s spill i och med att 87.5 % av individerna passerade Baggboleforsen pa 23 m3 /s medan detta spill forekom 73 % av tiden nar laxarna befann sig i omradet. 35-45 % av laxarna i Baggbole registrerades aven i fisktrappan, vilket var drygt 20 procentenheter samre jamfort med 2013 da andelen som tog 4 sig vidare till fisktrappan var ca 65 %. Tankbara forklaringar till den samre framgangen 2014 torde vara sjukdom och hog vattentemperatur snarare an den andrade flodesregimen. d. Hur paverkas uppehallstiden i omradet vid fisktrappan? Mediantiden fran forsta registrering pa undervattensantennen inne i diffusorn till forsta registreringen i kammartrappan var 1.6 dygn, vilket var tva dygn snabbare an 2013. 75 % av de radiomarkta laxarna registrerades i fisktrappan inom 4.1 dygn vilket var 10 dygn snabbare an foregaende ar. Den betydligt kortare anlockningstiden under 2014 kan forklaras av forbattrad anlockningsstromning fran kammartrappan, kortare 50 m3 /s spill, samt svarare for laxarna att simma upp mot utskovet med det nya utskovsgolvet. Det gar inte att avgora vilken av dessa faktorer som varit mest bidragande, men experimentet med anlockningsstromningen visade att laxarna anlockades battre nar anlockningsstrommen var som hogst. Uppehallstiden raknat fran forsta registrering pa antennpar 1 i kammartrappan till passage av fisktrappan var ca 10.5 timmar vilket var ca 1 timme langre an under 2013. e. Hur paverkas uppvandringstiden i kammartrappan? Passagetiden genom hela fisktrappan var ca 8 timmar (median), vilket var 0.5 timmar snabbare an under 2013. De laxar som paborjar uppvandringen i trappan sent under dagen hinner inte passera innan morkrets inbrott och ”overnattning” i fisktrappan bidrar till att den beraknade passagetiden blir langre an for de som vandrar upp under dagtid. 2. Gar det att fa en mer detaljerad bild av vandringsproblemen i Baggbole som kan vara till hjalp for att fatta beslut om eventuella atgarder i omradet? Registreringarna pa undervattensantennen i poolen uppstroms den nedre forsen pa sodra sidan tyder pa att merparten av laxarna passerar nara det omradet i forsen. Nar laxarna val lyckats ta sig upp i forsen tycks det vara fa som faller tillbaks nedstroms till poolen. Daremot ar det oklart hur stor andel av laxarna som forsoker ta sig upp i den norra delen av den nedre forsen. Det faktum att merparten av laxarna passerar forsen pa 23 m3 /s antyder att ”avvattning” av forsen (till ett omlop) vid 50 m3 /s spill forvantas ge snabbare uppvandring fran omradet. Laxarna tycks tillbringa relativt kort tid for passage av den ovre forsen. 3. Vilken betydelse har nytt utskovsgolv pa laxens vandring till och genom fisktrappan? De enda konkreta bevis for att det nya utskovsgolvet hindrade laxarna fran att simma upp mot utskovet nar det spilldes fran B-luckan var observationer av stora mangder lax som positionerade sig i bakvattnet strax uppstroms ingangen till diffusorn. Den nagot snabbare uppvandringen fran ankomst till omradet till uppvandring i fisktrappan liksom den nagot snabbare uppvandringen i sjalva fisktrappan kan tyda pa en positiv effekt av det nya utskovsgolvet. Uppvandringstiderna mellan olika grupper var dock inte helt samstammig vilket forsvarar tolkningarna. 4. Gar det att forbattra anlockningen av fisk fran diffusorn till kammartrappan genom att andra anlockningsstrommen? Experimentet med olika anlockningsstromningar fran kammartrappan till diffusorn antyder att anlockningen av lax forbattras med hogre stromhastighet. Daremot tycks forsoken med att skapa vorticitet for att anlocka fisken snarare ge forsamrad anlockning, troligen pa grund 5 av att halvcylindern som anvandes for att skapa vorticiteten var ett hinder for fisken nar den skulle ta sig vidare upp i kammartrappan