Utvärdering av NILS data i fjällen

Malet med denna studie har varit att utreda vilka variabler i NILS – Nationell Inventering av Landskapet i Sverige – som ar lampliga och mojliga att ha med i en regional miljoovervakning av fjallandskapet. Utgangspunkten ar miljomalet ”Storslagen fjallmiljo”. De data som anvants i denna rapport ar fran tva hela inventeringsvarv i NILS faltinventering (2003-2007 respektive 2008-2012) och fran ett inventeringsvarv i NILS flygbildstolkning (2003-2007). For faltdata har bade data fran provyte- och linjekorsningsinventeringen anvants. Alla data analyseras dels for hela fjallkedjan, vilken omfattar all mark ovanfor den s.k. gransen for fjallnara skog, och dels for norra fjallen (Norrbottens lan ovanfor denna grans) respektive sodra fjallen (Vasterbottens, Jamtlands och Dalarnas lan ovanfor denna grans). Det finns en lang rad variabler i NILS som ar nog vanliga for att det skall vara mojligt att detektera forandringar over tiden och som darmed kan anvandas som uppfoljningsbara indikatorer. Exempel pa sadana ar total krontackning; tackning av bjork; total busktackning; tackningen av enbuskar, dvargbjork och vissa videarter eller artgrupper; faltskiktets totala tackning; tackning av ris och graminider samt av orter i vissa habitat. Nar det galler bottenskiktet behovs det lite mer ingaende analyser, men gruppen ovriga mossor ar utan tvekan en grupp som ar nog vanlig for att det skall vara mojligt att anvanda som indikator pa forandringar. Det som i hog grad styr om en variabel ar mojlig att anvanda ar hur vanlig den ar, d.v.s. i hur manga NILS rutor som den har registrerats. I har ej publicerade analyser kan vi konstatera att NILS kan folja forandringar over tiden med en tillracklig tillforlitlighet for variabler som registerats i 13 eller fler rutor. Men ar forandringen stor och distinkt nog sa kan aven forandringar av nagot ovanligare variabler detekteras (ex. dvargbjork pa klimatimpediment i sodra delen av fjallkedjan). Data fran NILS linjekorsningsinventering ger underlag for analyser av tatheten av linjara element. Nar det galler variabler sa ar vattendragen en grupp som ar nog vanlig for att det skall vara mojligt att detektera forandringar. Nar det galler transportleder sa finns det en potential att detektera forandringar i variablerna djurstigar och fordonsspar. For bada dessa variabler finns det indikationer pa forandringar i detta datamaterial. For flygbildstolkade data har vi inte genomfort nagra forandringsskattningar da vi an sa lange enbart har data fran perioden 2003-2007. Av de variabler som vi tittat pa i denna studie ar areal oppen och tradbekladd mark, med andel busk- och tradtackning i fjallbarrskogen, fjallbjorkskogen och pa kalfjallet intressanta att folja med avseende pa igenvaxning av tidigare mer oppna omraden. Vara resultat visar att det inte har skett nagra signifikanta forandringar i areal fjallbarrskog, fjallbjorkskog och kalfjall under denna tidsperiod (2003-2007 jamfort med 2008-2012). Att kalfjallet vaxer igen pa grund av klimatforandringar ar nagot som diskuteras och det finns forskningsresultat fran delar av fjallkedjan som stodjer detta. NILS kan med sitt stickprov folja forandringar over hela fjallkedjan men inom denna relativt korta tidsperiod ar det inte forvantat att nagra storre forandringar skall ha hunnit ske. Det ar dock viktigt att folja hur dessa arealer och deras utbredning (latitud, longitud, altitud) forandras over tiden over hela fjallkedjan, for att kunna fanga upp storskaliga forandringar och ge underlag for uppfoljning av miljomal och mer fordjupade studier. Den totala krontackningen pa kalfjallet har okat i hela fjallkedjan, men det har inte skett nagon okad krontackning av bjork som ar den dominerande tradarten. Detta gor att resultaten maste tolkas med viss forsiktighet. Den totala busktackningen pa kalfjallet ar hogre i den sodra delen av fjallkedjan jamfort med den norra delen Detta kan eventuellt bero pa skillnader i klimat och betestryck mellan omradena. En annan orsak som kanske kan forklara skillnaden i busktackning mellan sodra och norra fjallen ar att det ar relativt mer lagalpina omraden (lagre altitud som oftare ar buskrika) i sodra fjallen jamfort med norra fjallen dar de finns relativt mer mellan och hogalpina omraden (som ofta ar buskfattiga).   Faltskiktet har okat i hela fjallkedjan; pa kalfjallet, i fjallbjorkskogen och i fjallbarrskogen. Framforallt har det skett en okning av graminider och ris pa kalfjallet och i fjallbjorkskogen. Denna trend ar tydligare i norra delen an i sodra. I sodra delen ar det enbart ris som okat pa kalfjallet. For linjeobjekten ar den relativa standardavikelsen hog och resultaten maste darfor tolkas med forsiktighet. Intressant ar dock den konstaterade okningen av fordonsspar i hela fjallkedjan. Ett exploateringsindex, som bygger pa den totala tatheten av linjeelement, har tagits fram som ar ett matt pa total mansklig paverkan, men visar inte pa nagra skillnader over tiden. Rapporten visar att NILS redan idag kan leverera bra underlag for nationell och regional miljoovervakning och indikatorer till miljomalet ”Storslagen fjallmiljo.” Det finns ocksa stora mojligheter att utveckla miljoovervakningen i fjallkedjan for battre och mer omfattande landskapsdata som underlag till en langsiktigt hallbar forvaltning av fjallandskapet.