Ruttplan under lotsning -Ett användbart hjälpmedel eller ett nödvändigt ont?

Detta examensarbete har undersokt hur ruttplaner anvands under den tid som fartyg framfors i omrade belagt med lotsplikt. Undersokningen har aven omfattat hur anvandningen paverkar samarbetet mellan fartygsbefalet och lotsen samt hur navigationssakerheten paverkas. Detta har gjorts for att utrona om det finns ett behov att reformera det satt pa vilket lotsningen genomfors i syfte att oka navigationssakerheten och forbattra samarbetet mellan lotsen och fartygsbefalet. Till grund for examensarbetet ligger en enkatundersokning som riktat sig till alla aktiva lotsar i Sverige. I denna aterfanns en rad fragestallningar som pa olika satt kopplade till de fragestallningar som namndes i forsta stycket. Enkatundersokningen mottes av intresse och deltagarantalet blev hogt, vilket ger studien hog validitet. Enkatundersokningen kompletteras av en litteraturstudie samt en intervju. Slutsatsen man kan dra fran den genomforda studien ar att lotsar anvander ruttplaner pa ett annorlunda satt jamfort med hur dessa normalt anvands ombord. Sjobefal ar vana vid att ha en fysisk plan (har asyftas bade en plan i papperssjokort eller ECDIS) vilken man refererar till for kontroll av bland annat kurser, girpunkter, girradier och kontrollmetoder. Lotsen navigerar i storre utstrackning utifran en ”mental” ruttplan som bygger mer pa erfarenhet, lokalkannedom och kansla for lotsomradets nycker. For att navigationssakerheten skall vara tillfredstallande behover fartygsbefalet folja upp lotsens navigation. Till foljd av bristfalligt producerade ruttplaner och andra anledningar brister denna uppfoljning ofta eller utebli helt. Samarbetet kring navigationen paverkas saledes av hur man anvander ruttplanen och till foljd av det paverkas navigationssakerheten. En val genomarbetad ruttplan ger okade mojligheter for ett battre samarbete och darmed okad navigationssakerhet och tvart om.