Liden - flora och markanvändning

Liden ar ett omrade om 78 ha och ligger 7.5 km norr om Skovde i anslutning till garden St.Liden. Omradet ligger pa Billingens nordostra sluttning. Billingens berggrund ar av stor betydelse for omradets karaktar. Skiffer och diabas har gett upphov till de rika jordarna inom omradet och kalkstenen ger god tillgang pa kalciumjoner och darmed ett relativt hogt pH-varde. Inom storre delen av Liden finns oversilande vatten. Detta faktum jamte de rika jordarna ger upphov till omradets ymniga gronska. Garden St.Liden har brukats atminstone fran 1685 fram till 1944. Med hjalp av fastighetskartor kan man se hur markutnyttjandet har forandrats under dessa sekler: Angsmarksarealen gick tillbaka. Akerarealen okade. Betesmarken utokades allteftersom man upphorde med skogsbete. Efter 1944 fram till idag, 1985, har de verkligt stora forandringarna skett: Betesmarker och angsmarker har vuxit igen med skog. Akermarken har lagts om till betesmark eller planterats igen med ek-skog. Vegetationen pa Liden idag ar starkt kopplad till tidigare markutnyytjande. De skogkladda omradena bestar till storsta delen av adellovskog och annan lovskog. Langst upp mot Billingeplatan finns gammal granskog. I lovskogen ar ask, al, bjork, ek och gran de vanligaste arterna i kronskiktet. Buskskiktet ar valutvecklat med riklig forekomst av hassel. I faltskiktet ar skogsbingel den mest dominanta arten. Ovriga vanliga arter dar ar vitsippa, algort, skogsnava, karrfibbla och majbraken. I granskogens faltskikt ar harsyra, vitsippa, blasippa, skogsnava, skogsbingel och vildbalsamin vanliga arter. Granskogen ar mycket rik pa lagor da den sedan 1949 varit skyddad sasom dels domanreservat och dels naturreservat. Betesmarkerna pa Liden har en speciell karaktar. I odlingsrosena och pa andra stallen vaxer buskar och trad, ensamma eller i grupp. Ibland vaxer dessa sa tatt att lundar bildas. Pa oppna angsytor finner man ofta en trivial angsflora med arter som hundaxing, angsgroe, angssvingel, skogsnava, rollika, vitmara och ett antal kloverarter. Buskagen utgors framst av hassel, nyponros och hagtorn. I lundarna paminner faltskiktsfloran om den i adellovskogen. Vanliga trad pa betesmarkerna ar sotkorsbar, ask, alm, ronn, lonn, bjork och ek. Antalet arter av karlvaxter inom Liden ar totalt minst 266 st. Liden utgor med sina manga olika naturtyper ett varierat och mycket naturskont landskap. Manga av dessa naturtyper har i landet fram till idag minskat kraftig arealmassigt. Darfor bor Liden pa nagot satt skyddas. Eventuellt genom bildning av ett naturreservat. De framsta hoten idag torde vara att betesmarkerna vaxer igen och att granskog kommer ersatta den lovskog som finns.