Biokombi Rya - Biobränsleförgasning satt i system

Inom projekt Biokombi Rya har ett flertal olika forskargrupper gemensamt studerat systemeffekterna av att introducera forgasning av biobransle i Goteborgs fjarrvarmesystem, i Vastsverige som region och ur ett mer generellt och langsiktigt systemperspektiv. Syftet med projektet ar att oka kunskapen infor eventuell framtida utbyggnad av biobransleforgasning i Sverige samt att utreda vilka forutsattningar som ar nodvandiga for att sadana anlaggningar ska bli ekonomiskt och miljomassigt intressanta inom en relativt kort tidsrymd (ca 10 ar). Fokus ligger pa integration av anlaggningar for forgasning av biobransle med befintliga kraftvarmeverk med kombicykel samt med fjarrvarme. Projektet vander sig till beslutsfattare inom omradet pa nationell, regional och lokal niva. Overgripande systemanalys inom projektet har sarskilt fokuserat pa biobranslemarknaden och framtida prisbildning for biobransle samt pa den langsiktiga konkurrenskraften for biodrivmedel via forgasning. Projektet i ovrigt utgar fran en tillampad fallstudie av delvis konvertering av Rya Kraftvarmeverk (Rya KVV) i Goteborg till forgasat biobransle, vilket alltsa innebar integration mellan forgasningsanlaggning och ett naturgaseldat gaskombikraftvarmeverk knutet till ett fjarrvarmesystem. I denna del ingar aven en konceptuell studie over olika tekniska processalternativ for produktion av varme, el och drivmedel, inklusive ett mer langsiktigt alternativ for vatgasproduktion. Inom projektet anvands gemensamma scenarier for energimarknaderna ca ar 2020. Nagra av projektets viktigaste slutsatser ar: • Forgasning av biobransle kan bli intressant for bade el- och drivmedelsproduktion och bidra till reducerade CO2-utslapp, forutsatt att nivan pa priset pa biobransle inte ar alltfor hog relativt fossilbranslepriserna. I de flesta fall ar ocksa riktade styrmedel for att premiera fornybar el- och/eller drivmedelsproduktion (t ex certifikat) en forutsattning. Vid gynnsamma forutsattningar for bade ”gron” el- och drivmedelsproduktion kan en konkurrenssituation om biobransle uppsta. • Den langsiktiga konkurrenskraften for biodrivmedel fran forgasning ar i hog grad beroende av teknik- och kostnadsutveckling inom bade transportsektorn och andra sektorer, t ex for lagring av el och vate, bransleceller och uthallig CO2-fri elproduktion. Tillgangligheten for insamling och lagring av CO2 fran fossila anlaggningar okar konkurrenskraften betydligt, men denna effekt neutraliseras om CO2 samlas in aven fran biobaserade anlaggningar. Vilken typ av biodrivmedel som far bast konkurrenskraft beror till stor del pa distributions- och fordonskostnader. • Goteborgs fjarrvarmesystem, med en stor andel spillvarme, och Rya Kraftvarmeverk, med relativt andra kombicykler lag elverkningsgrad, har egentligen inte de optimala forutsattningarna for att forgasning av biobransle ska vara ekonomiskt intressant. • I flera fall kan det trots detta vara ekonomiskt intressant att bygga en anlaggning for forgasning av biobransle i Goteborg. Av de forgasningsbaserade alternativ som studerats, visar sig produktion av syntetisk naturgas fran flis for anvandning som fordonsbransle var den ekonomiskt mest robusta losningen, forutsatt att det finns riktade styrmedel for ”gron” drivmedelsproduktion, t ex drivmedelscertifikat. Ombyggnad av Rya Kraftvarmeverk till delvis biobranslebaserad kraftvarme via forgasning ar aven detta ekonomiskt intressant i flera fall. Kraftvarme baserad pa biobransleforgasning med hogre elverkningsgrad an vad som ar mojligt i Rya Kraftvarmeverk skulle dock kunna vara an mer intressant. • For att en forgasningsanlaggning ska vara ekonomiskt intressant ar det viktigt att uppna sa hog el- respektive drivmedelsverkningsgrad som mojligt samt att anlaggningen far langsta mojliga drifttid. For drivmedelsproduktion finns det betydande fordelar med att kunna utnyttja varmeoverskottet fran anlaggningen i ett fjarrvarmesystem eller liknande. • For fjarrvarmesystemen i regionen som helhet finns det, enligt modellresultaten och for de scenarier som anvants, starka drivkrafter att oka elproduktionen i kraftvarmeverk. Med gynnsamma forutsattningar for biobranslebaserad elproduktion har konventionell biobranslebaserad kraftvarme bast ekonomi. Med drivmedelscertifikat eller liknande kan forgasningsanlaggningar istallet fa en betydande roll for produktion av biodrivmedel, aven knutet till medelstora fjarrvarmenat. • Produktion av biodrivmedel, som DME och vatgas, kan ske till kostnader som ar konkurrenskraftiga gentemot dagens bensinpris, sarskilt om produktionen blir mojlig att integrera med svartlutsforgasning (har studerat for vatgas). For vatgasproduktion ar i samtliga fall ekonomin och den totala effekten pa CO2-utslappen dock starkt beroende av mojligheterna att samla in och lagra CO2. • For samtliga studerade tekniker och delsystem paverkar scenarieantaganden om utvecklingen av energimarknaderna och omvarldens energisystem i hog grad resultaten. For att utvardera robustheten och de totala klimateffekterna for en enskild investering kravs darfor systemanalys, som tar hansyn till denna omvarld.