Alla (jobb) behövs - en diskursanalys av debatten om att skapa arbete

Den har uppsatsen handlar om hur begreppet arbete och arbetets varde och mening framstalls i mediedebatten om att skapa jobb. Utgangspunkten ar fenomenet att ”skapa jobb”, dar arbete skapas for att sysselsatta manniskor snarare an for att en viss arbetssyssla efterfragas eller behover utforas i hogre grad. Uppsatsens syfte ar att undersoka hur arbete definieras som begrepp i debatten om att skapa jobb, hur ett bra eller riktigt arbete definieras och vilka varden eller vilken mening arbete ses ge individ och samhalle. Med diskursanalys som metod har debattartiklar relaterade till att skapa arbete och ”enkla jobb” analyserats, vilket resulterat i foljande teman: ”Alla (jobb) behovs”, ”Riktiga arbeten och konstruerade jobb”, ”Kittet som haller ihop vart samhalle” och ”Arbete som plikt och rattighet”. Teorier som anvants i uppsatsen ar bland annat Roland Paulsens teori om arbetssamhallet, Jan Ch Karlssons hjalpbegrepp for att definiera arbete och Karl Marx teori om produktivt och improduktivt arbete. Nagra av uppsatsens slutsatser ar att begreppet arbete ofta definieras som nagot som fyller ett behov eller producerar nagot som ar av varde for andra manniskor och att ett bra eller riktigt arbete ses som nagot som har en bra lon eller som nagot som skapas genom efterfragan. Arbete ses vara av varde for samhalle och individ bland annat genom att gora individen ekonomiskt sjalvstandig, generera skattepengar till samhallet, utveckla kunskaper och bidra till sammanhallning och integration. Arbete definieras och varderas dock i huvudsak utifran sitt ekonomiska varde, som ett medel for att utfora ett mal som inte ar direkt kopplat till den utforda arbetssysslan. En annan slutsats ar att fenomenet att ”skapa jobb” kan ses paverkat av en rattighetsdiskurs, dar arbetet ses som lika delar rattighet och plikt for individen. (Less)