Immaterialrättsligt skydd för industridesign - ett lapptäcke av möjligheter

Industridesignade produkter karaktariseras av en kombination av funktionella och estetiska element och ar amnade for massproduktion. Forskning och utveckling av sadana produkter kan for en producent vara forknippat med omfattande ekonomiska investeringar. For den individuella upphovsmannen sker investeringen i form av en personlig kreativ insats. Utan mojlighet till ett effektivt och lattillgangligt skydd for sin insats vore risken stor att ekonomiska investeringar och kreativt skapande hammas. Tanken att skapa ett incitament till fortsatt skapande ar ett av de starkaste skalen bakom de immaterialrattsliga regelverken. Ett behov av immaterialrattsligt skydd for industridesign foreligger darmed. Den nationella rattsordningen erbjuder ett lapptacke av mojligheter att skydda industridesign. Upphovsrattslagen, monsterrattslagen och varumarkeslagen erbjuder samtliga skydd for funktionell formgivning. Beroende pa val av regelverk kan skydd erhallas antingen formlost eller genom registrering. Ensamratterna overlappar till viss del varandra men mojligheten foreligger att kombinera de olika regelverken for att uppna maximal effekt. I praktiken finns aven viss mojlighet till skydd genom marknadsforingslagens reglering. Detta skydd ar dock av indirekt karaktar och inte en del av det immaterialrattsliga systemet. Syftet med uppsatsen ar att pa ett overskadligt satt redogora for vilka mojligheter till skydd for industridesign som de nationella immaterialrattsliga regelverken erbjuder. De olika regelverken har skillnader som paverkar skyddet av industridesign, dessa skillnader har speciellt belysts i uppsatsen. Industridesign kan skyddas sasom alster av brukskonst inom upphovsratten. For att erhalla skydd skall formgivningen uppna verkshojd. Avsikten med upphovsratten ar inte att skydda funktion utan endast form. Detta far som effekt att bakomliggande tankar, motiv och ideer ej erhaller skydd. Funktionella element ar inte ett hinder for skydd, men begransar mojligheterna att uppna erforderlig verkshojd. Skyddet uppkommer formlost vid den tidpunkt da formgivningen uppnar i lagen uppstallda krav. Skydd genom monsterratten ar det skydd som lagstiftarna primart har avsett skall nyttjas for industridesign. Trots detta ar avsikten inte att skydda tekniska ideer utan sadana element av formgivningen som uteslutande ar betingade av teknisk funktion, omfattas ej av skydd. Genom att vara en nyhet samt uppna viss grad av sarpragel kan ett forhallandevis starkt skydd for formgivningen erhallas. Harmonisering har lett till att skydd kan uppkomma bade genom nationell eller gemenskapsrattslig registrering eller genom ett formlost gemenskapsrattsligt skydd. Sist i uppsatsen har mojligheten till skydd for industridesign sasom varuutstyrsel i varumarkesratten behandlats. Skyddet ar till skillnad fran ovriga regelverk av mer indirekt karaktar, det ar formgivningens kannetecknande karaktar som skyddas och inte formen i sig. For skydd kravs sarskiljningsformaga. Ett antal begransningar finns, formgivning far inte uteslutande folja av varans art, kravas for att uppna ett tekniskt resultat eller ge produkten ett betydande varde. For skydd kravs registrering men viss mojlighet finns aven att genom omfattande anvandning erhalla skydd. De olika skyddsformerna uppvisar skillnader och det ar inte givet vilken skyddsform som generellt ar den mest fordelaktiga. Ett antal aspekter bor beaktas, exempelvis skyddsforutsattningarna, kostnaderna, omfattningen, tidsaspekten och sa vidare. Mojligheten att lata de olika skydden verka parallellt underlattar dock valet nagot. I slutandan maste dock val av aberopat skydd avgoras i varje enskilt fall.