Varför tog det så lång tid? Åsikter om arbetet med bygglov inom BoStad2021

Detta ar den forsta temarapporten i ett foljeforskningsprojekt kring BoStad2021. Rapporten handlar om arbetet med bygglov inom BoStad2021. En forskargrupp fran Chalmers har foljt BoStad2021 sedan januari 2016 pa uppdrag av Goteborgs stad och Framtiden i samverkan med ovriga byggaktorer. Fragestallningarna for foljeforskningen ar: ·  Vilka atgarder vidtas i Jubileumssatsningen i Goteborg for att korta ledtider for bostadsbyggande? ·  Ar de framgangsrika utifran malet att bygga 7 000 bostader till 2021 utover den normala produktionen och utifran involverade aktorers syn pa tid, kvalitet, ekonomi och krav pa rattssakerhet? ·  Vilka lardomar kan anvandas i den ”normala” processen? Ambitionen i BoStad2021 var att snabba upp bygglovshanteringen vasentligt i forhallande till ordinarie process: ansokan skulle lamnas in fyra veckor fore antagande, och bygglovet skulle teoretiskt kunna beviljas cirka tio dagar efter att planen fatt laga kraft. Vi konstaterar att dessa ambitioner langt ifran infriats. Delmalet att ansokningar om bygglov skulle vara inskickade fyra veckor innan detaljplanens godkannande/antagande i BN har inte uppfyllts for 28 av de 29 godkanda/antagna planerna. I genomsnitt tog det efter laga kraft 7,7 manader per projekt for ett forsta bygglov for flerbostadshus, vilket avviker kraftigt fran ambitionen som var nio dagar. Inom 26 detaljplaner av alla 30 sokte man bygglov for sammanlagt vad kommunen bedomer i oktober 2019 motsvara cirka 5 800 bostader, och bygglov hade beviljats inom 24 detaljplaner for 5 035 bostader. Denna temarapport fokuserar pa hur arbetet med bygglov i BoStad2021 fungerade och hur det uppfattades av de kommunala bygglovshandlaggarna och foretagens projektledare under 2019. Pa basis av tva webbenkater, ett seminarium och annan kunskap om satsningen har forskargruppen resonerat om skalen till att arbetet med bygglov inte foljde modellen for parallella processer. Vilka har orsakerna varit till sena ansokningar och lovbeslut? Rapporten pekar ut framtida utvecklingsomraden och presenterar en del konkreta atgarder som kan vidtas for att effektivisera bygglovsprocessen i sig och exploateringsprocessen som helhet. Det empiriska materialet visar att det fanns betydande skillnader i hur arbetsgrupper inom BoStad2021 hanterade bygglovsfragor under exploateringsprocessens gang. Forskargruppen har identifierat fem faktorer som har resulterat i for sent inlamnade ansokningar och sent beviljade bygglov. Osakerhet i fraga om parallella processer och resurser har varit bromsande och lett till att i manga fall upplevdes projektriskerna infor en tidig lovansokan vara for stora for foretagen att ta. Forutsattningar och rutiner har befunnit sig i forandring. Marknadssituationen(konjunkturen, byggkostnader, tillgang och efterfragan pa bostadsratter, betalningsvilja) ar och har varit dynamisk, nya satt att arbeta (som parallella processer, mobilitetsavtal, nya parkeringstal, arkitekturutskott) utvecklades inom och utanfor satsningen, och tidplaneringen har haft brister. Att bygglovshandlaggare medverkat i detaljplaneskedet tycks inte ha bidragit till snabbare bygglovsprocesser. Bygglovsansokningar var ofta ofullstandiga och kravde tidskravande kompletteringar, inte minst pa grund av bristande information om krav pa handlingar och otillracklig kommunikation. Personalplaneringen har haft problem, sarskild pa handlaggarsidan. Upplagget med parallella processer har varit personberoende och sarbart vid personvaxlingar. Vidare har kommunen och foretagen inte alltid haft samma uppfattning om hur detaljplanen skulle tolkas. For att minska risken for forseningar och snabba upp det framtida arbetet med bygglov foreslar forskargruppen att fem typer av atgarder vidtas. Projektplaner for hela processen och for delprocesser bor upprattas och avtalas om, rimligtvis med sanktioner eller bonus. Krav bor stallas pa ett smartare satt. Informella formoten med handlaggare fore formell ansokan om lov bor hallas rutinmassigt. Digital bygglovshantering bor utvecklas med fokus pa en valstrukturerad och forvaltningsgemensam plattform, delvis tillganglig aven for exploatorer. Overlamningsrutiner fran detaljplanering till handlaggning av bygglov bor sattas i fokus, och atminstone i komplicerade projekt bor startmoten for bygglov overvagas, da med bred representation av olika forvaltningar. De kommunala gestaltningskraven bor tydliggoras, liksom informationen till lovsokande om hur gestaltningsfragor behandlas. Overhuvudtaget framstar okad forutsagbarhet, tydlighet och battre kommunikation som viktiga nyckelord.