Det är inget betyg, det är bara ett intyg på att man har gått i särskolan.

Abelsson, Johanna & Midander, Malin (2016), ”Det ar inget betyg, det ar bara ett intyg pa att man har gatt i sarskolan” – en studie om betygens betydelse i grund- och gymnasiesarskola (It's no grade, it's just proof of having been in special school”). Speciallararprogrammet med specialisering mot utvecklingsstorning, Skolutveckling och ledarskap, Larande och samhalle, Malmo hogskola. Forvantat kunskapsbidrag Avsikten med foreliggande studie ar att uppmarksamma vilka uppfattningar de olika aktorerna har, i relation till betygens vara eller icke vara i sarskolan. Studien undersoker de olika aktorernas uppfattningar utifran ett systemteoretiskt perspektiv. Syfte och fragestallningar Studiens syfte ar att ur ett systemteoretiskt perspektiv bidra med kunskap om betyg i grundsarskolan och gymnasiesarskolan genom att kartlagga och analysera olika aktorers uppfattningar om betygens betydelse. Fragestallningarna var foljande:  Vilken betydelse har betygen i grundsarskolan och gymnasiesarskolan under elevernas utbildning?  Vilken betydelse har betygen i grundsarskolan och gymnasiesarskolan efter avslutad utbildning?  Hur manga elever tar ut sina betyg i grundsarskolan och vilka monster gar att utlasa utifran befintlig betygsstatistik betraffande betygsskalan? Teori Studien utgar fran Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori. Bronfenbrenner benamner de olika nivaerna i ett system for; mikrosystemet, mesosystemet, makrosystemet och exosystemet. Olika system ar omsesidigt beroende av varandra for att kunna forsta helheten. I foreliggande studie ingar skolan i mikrosystemet, kommunen tillhor mesosystemet, staten finns med i makrosystemet och vardnadshavarna ingar i exosystemet. Metod Ett kvalitativt och ett kvantitativt perspektiv har anvants det vill saga en metodtriangulering. Metoder som anvants ar semistrukturerade intervjuer och statistikinsamling. Det insamlade statistikmaterialet behandlade antalet elever som valjer att ta ut ett betyg och vilka monster som kan utlasas fran betygsskalan. De intervjuade aktorerna i studien finns representerade pa mikroniva, mesoniva, makroniva och exoniva utifran den ekologiska systemteorin. Resultat Foreliggande studie visar att det rader stor okunskap kring hur information och betygssattning bor ske enligt skollagen och de statliga styrdokumenten. Daremot framgar det tydligt hur betyg anvands vid kunskapsmatning i relation till styrdokumenten. I intervjuerna framgar det att larare inte anser betygsfragan sa viktig. Detta pa grund av att betyg inte anvands efter avslutad utbildning, och att samhallet inte fragar efter betygen. Det ser mycket olika ut fran kommun till kommun hur manga elever som valjer att ta ut ett betyg. Ett monster som har kunnat utlasas utifran betygsstatistiken ar att de flesta eleverna ar godkanda i grundsarskolan men att det ar fa elever som erhallit de hogre betygen A och B. Implikationer Var roll som speciallarare innebar att hantera kunskapsbedomning och betygssattning i relation till elever med utvecklingsstorning. Speciallararen behover ocksa ha formagan att se olika medicinska perspektiv. Vidare behover vi som arbetar som speciallarare med elever som har en utvecklingsstorning, ta extra hansyn till elevens alder och mognad.