Dryckeskontextens betydelse för unga kvinnors alkoholkonsumtion. En klusteranalys av 20- och 25-åriga kvinnor åren 1995 och 2000.

Dryckeskontextens betydelse for unga kvinnors alkoholkonsumtion. En klusteranalys av 20- och 25-ariga kvinnor aren 1995 och 2000. Bakgrund Under de senaste aren har framfor allt en del internationell drogforskning fokuserat pa fenomen som dryckeskontext och egna motiv till att dricka samt dessas samband med alkoholkonsumtion. Dryckeskontext har i namnda studier definierats pa nagot olika satt, nagra mer teoretiskt forankrade, gemensamt kan sagas att man forsokt besvara fragor om var, med vem och varfor man druckit alkohol I den aktuella studien har vi analyserat sambandet mellan dryckeskontext och alkoholkonsumtion bland 20- och 25-ariga kvinnor i Goteborg. Syftet var att undersoka om det fanns specifika dryckesmonster, med hansyftning pa kontextuella variabler, om dessa dryckesmonster skiljde sig at mellan undersokningsaren och om vissa dryckesmonster visade starkare samband med olika grader av alkoholkonsumtion. Metod Data fran en befolkningsundersokning, ”Kvinnor och alkohol i Goteborg”: I studien ingick 897 unga kvinnor intervjuade under aren 1995 och 2000. Da dryckeskontext kan ses som ett multifaktoriellt fenomen valde vi att anvanda klusteranalys (”Two-step clustering”) for att identifiera grupper med olika dryckesmonster. Vi anvande Pearson Chi-square for att undersoka skillnader i alkoholkonsumtion mellan de olika grupperna. Alkoholkonsumtion fordelades som Alkoholmissbruk/beroende - ABM, Intensivkonsumtion (60g etanol/tillfalle) - IK, Intensivkonsumtion/12 man. – IK12 och Hog alkoholkonsumtion (20g etanol/dag senaste manaden) - HAK. Resultat Med hjalp av klusteranalys identifierades tre grupper med olika dryckesmonster for varje undersokningsar. 1995 syntes en grupp mattlighetsdrickare, en grupp som drack ofta bade i sociala sammanhang och i ensamhet samt en grupp som bejakade mest upplevda effekter av sitt drickande. 2000 fann vi ater gruppen mattlighetsdrickare, dartill en grupp dar man bejakade sociala effekter av alkohol och en annan grupp som uppgav mer fysiska och kognitiva effekter. 1995 visade gruppen som drack i ofta i sociala sammanhang signifikanta samband med ABM, IK12 och HAK. Ar 2000 sags signifikanta samband med alla konsumtionsvariablerna hos de bada grupper som bejakande olika upplevda effekter av alkoholanvandning. Sammanfattning Klusteranalys var en god metod for att identifiera grupper med olika dryckesmonster som underlag for analys av skillnader i alkoholkonsumtion. Analysen understryker vikten av att ta hansyn till upplevda effekter av och egna anledningar till drickande nar man vill medverka till en minskad alkoholkonsumtion i befolkningen.